Datorer och språkanvändning
Slutord
Eftersom esperanto till stor del bygger på latin och romanska språk kan det vara på sin plats att kortfattat beröra dessa.
Att det romerska väldet, fram till fyrahundratalet omfattade stora delar av Europa, har varit avgörande för språkutvecklingen i nämnda världsdel. Bidragande är att latinet var det viktigaste skolämnet i Europa i närmare tvåtusen år. Under mer än tusen år efter det romerska väldets fall använde de utbildade i Västeuropa latin i både tal och skrift.
Latinet upphörde att vara ett modersmål för ungefär 1 000 år sedan men fortlevde som umgängesspråk i Europa fram till 1700-talet. Latinet har varit ett internationellt språk mycket längre än franskan och engelskan tillsammans. På t ex 1600-talet var det självklart att man i internationella förbindelser skulle hålla sig till ett språk, ett språk som inte favoriserade någondera parten. För övrigt är latinet Katolska kyrkans internationella arbetsspråk.
Ingen med kunskap om västvärldens kulturella och språkliga utveckling kan förneka latinets oerhörda betydelse.
På 500-talet var större delen av det gamla romarriket befolkat av kristna och f o m 600-talet började en kraftfull mission i norr och i öster. Den romerska kyrkan hade latin som sitt språk och det höll den fast vid i alla sammanhang och i alla länder. Missionärerna och alla präster måste kunna latin eftersom gudstjänsterna hölls på latin och bibeln och andra religiösa skrifter var på latin. Eftersom det var få människor utanför kyrkan som kunde läsa och skriva så blev latin det helt dominerande skriftspråket i hela Europa. De första universiteten växte fram på 11- och 12-hundratalen och redan från början, och i hundratals år framåt, hölls all undervisning på latin. Språket har grundligt infiltrerat alla de moderna språken. Tack vare latinet kunde länderna i Europa bibehålla och utveckla kulturella förbindelser med varandra, något som har varit av stor betydelse för Europas ekonomiska välstånd.
Ur det latinska talspråket växte de romanska språken fram. Till de romanska språken hör bl a franska, spanska, portugisiska, italienska, och rumänska. Totalt talas romanska språk av ca 600 miljoner människor, framför allt i södra Europa och Latinamerika.
Alla nuvarande europeiska språk, och då även slaviska språk som polska och tjeckiska, har stora mängder av ord som härstammar från latinet och från grekiskan, via latinet. Man kunde tro att de flesta ord kom för länge sedan när fler använde latin, men det är tvärtom. De senaste hundra åren har det kommit fler ord än någonsin förr, och takten verkar öka snarare än minska. Nya ord behövs ständigt och de europeiska språken skapar dem mycket ofta genom att använda latinska, men även grekiska stammar.
Enligt en undersökning för några decennier sedan av de sex tusen vanligaste svenska orden, så kom ungefär 20% från latinet eller, via latinet, från grekiskan. Ca 24% kom från tyskan. Övriga språk, som engelska och franska, bidrog bara med enstaka procent vardera. Visserligen har en mycket stor del av låneorden kommit genom de språken, men deras ursprung är nästan alltid latinet. Det svenska språket har idag en större andel latinska ord än det hade på 1500-talet, då latin var det dominerande skolspråket och många svenskar talade och skrev latin.
I engelskan finns en mycket stor andel ord med latinskt eller franskt ursprung. Detta beror bl a på att England 1066 ockuperades av Wilhelm Erövraren och hans fransktalande normander. Dessa använde enbart latin eller franska som skriftspråk. Under flera hundra år var sedan franskan de rikas och mäktigas talspråk i England.
I alla vetenskaper finns ett kärnförråd av latinska termer och när man bildar nya vetenskapliga ord utgår man i regel från ord på latin eller, ibland, grekiska hellre än från det egna språket. Några exempel på sådana ord är digital, television, satellit, kanal, diet, kalori, buss, bil, konsumera, industri och dator.
Det finns flera som förespråkar att latin skall bli EU:s gemensamma språk. Jag tycker detta vore en bra idé om det inte vore för latinets svårinlärda grammatik. Jag citerar ur professor Tore Janssons intressanta bok om latin, ”… Det finns alltså sex tidsformer för varje latinskt verb. För var och en av dem finns det förstås sex personformer… Tillsammans finns det för varje verb etthundratjugo olika former som anger person och tidsform… ett latinskt verb kan uppträda i bortåt trehundra olika former”.
Esperanto är en mycket lättinlärd avkomling till latinet.
Datorer och språkanvändning |
Innehållsförteckning | Slutord |
© Hans Malv, 2004