Att lära esperanto

Erfarenheten visar att den som först lär sig esperanto snabbare kan lära sig andra språk, dels därför att esperanto med sin regelbundna och logiska uppbyggnad ger en god förståelse för grammatik, dels därför att esperanto till övervägande del är uppbyggt av internationella ord. 80% av ordstammarna är hämtade från latinet och romanska språk, men esperanto har också hämtat ord från grekiska, ryska, tyska och engelska. Bidragande till att esperanto underlättar inlärningen av andra språk torde också vara att det har visat sig skapa en positiv inställning till språkinlärning eftersom det är så lättinlärt att eleverna redan efter några veckor kan börja föra enklare samtal på språket. Esperanto ger, med sin klarhet och logik, en känsla för språk och en god bas för inlärning av andra språk.

Det finns minst 1000 familjer runt om i världen som använder esperanto som hemspråk. Dessa familjer har som regel uppstått genom att en kvinna och en man med olika modersmål träffats på någon esperantokonferens.

Malvarma

P g a språkets uppbyggnad behöver man inte lära sig lika många ord som man måste när man lär andra språk. En och samma ordstam ger upphov till flera ord genom tillägg av olika förstavelser och ändelser. T ex om man sätter mal framför ett ord så får man dess motsats.

Ta t ex det svenska ordet landsman. Det är på esperanto uppbyggt enl följande:

Substantiv (tingord) slutar alltid på -o

Adjektiv (egenskaper) slutar alltid på -a

La är den bestämda artikeln. Den böjs aldrig.

Någon obestämd artikel finns ej.

Översätt:

Verb (handlingar) får i grundformen ändelsen -i

Räkneord:

Kan Du översätta de här orden till svenska? Betoningen ligger alltid på näst sista stavelsen. Täck över högra kolumnen.

Mer om hur man bildar ord: Med hjälp av prefix (förstavelser) eller suffix (efterstavelser) bildas mängder av nya ord från en ordstam. Ex på prefix, mal- bildar motsatsord.

Varje ordstam kan ge upphov till flera nya ord, ibland upp till ett femtiotal, enbart genom att kombineras med olika för- eller efterstavelser. Samtidigt minskar drastiskt antalet ord man måste lära sig. Ändelsen –eg anger en förstoring eller förstärkning och –et betecknar förminskning eller försvagning. Sålunda kan man av t ex domo = hus bildar domoj = flera hus (-j anger plural), dometo = ett litet hus eller stuga, domego = ett stort hus. Pordo = dörr och pordego = en stor dörr, pordeto = en liten dörr. Varma = varm, varmega = het, varmeta = ljummen.

Prefixet re- ger betydelsen åter, ånyo, tillbaka.

ex på suffix, -id, betecknar unge,

suffix -in, betecknar kvinnligt kön.

Ami betyder ”(att) älska”. Den som lärt sig några för- och efterstavelser bildar lätt nya ord.

Personliga pronomen:

Med ändelsen –a får vi ägande, d v s possessiva pronomen

Översätt:

Verbformer, tempus:

Översätt:

Adverb (ord som anger sätt, plats, tid mm) bildas med ändelsen -e

Plural: Ändelsen –j anger plural (flertal) och läggs till både substantiv och adjektiv.

Objekt (Objekt betecknas det som är föremål för en handling eller det handlingen riktar sig till.) Ändelsen –n anger direkt objekt.

Komparation:

Också adverb kompareras med pli och plej

Än heter ol

Frågor: Alla frågor innehåller ett frågeord, t ex

Negationer

Ne placeras framför det ord som nekas.

I esperanto kan man ta det lättare på ordföljden än i andra språk, där t ex ofta ordföljden markerar att det är en fråga. I esperanto inleds frågor med ett frågeord.

Det finns bara två kasus, nominativ och ackusativ, vilket senare markeras med -n. Räkneord böjs ej. Verb ändras ej med hänsyn till person eller antal.

Alfabetet

Det finns tyvärr en sak som är krånglig med esperanto och det är alfabetet, i vilket det ingår sex bokstäver som har ett tecken ovanför sig, en cirkumflex. Men sådana olika uttalsmarkeringar förekommer i många språk. Jämför svenskans å, ä, ö, franskans ç, ê, é, è, tyskans ü, ä eller spanskans ñ.

A, B, C, Ĉ, D, E, F, G, Ĝ, H, Ĥ, I, J, Ĵ, K, L, M, N, O, P, R, S, Ŝ, T, U, Ŭ, V, Z.

a b c ĉ d e f g ĝ h ĥ i j ĵ k l m n o p r s ŝ t u ŭ v z.

Bokstäverna q, w, x, y används ej i esperanto.

Dock förordar jag inte användningen av överskrivna bokstäver, ty detta kommer att innebära mycket krångel, t ex då måste vi skaffa oss nya tangentbord till våra datorer, och det vill de flesta inte. Folk är inarbetade på och kan en typ av tangentbord. Jag anser att det är helt fel att som internationellt språk välja ett språk där man ej kan skriva alla bokstäver på ett vanligt tangentbord. Bland mängder av användare, bl a på Internet, har utvecklats en praxis att i stället för överskrivning låta bokstaven i fråga åtföljas av ett x. T ex, stol heter på esperanto seĝo, men kan istället, med fördel, skrivas segxo, där x efter g fyller samma funktion som ^ ovan g.

Bokstaven x finns ej i esperantos alfabet och har fördelen att om man låter datorn sortera orden i bokstavsordning, så kommer de i rätt ordning, vilket ej är fallet om man här istället t.ex använder bokstaven h, som en del gör.

Alfabetet kommer då att vara:

a b c cx d e f g gx h hx i j jx k l m n o p r s sx t u ux v z,
där x:et är en uttalsmarkering.

Tyvärr, detta är en nackdel (enda nackdelen) med esperanto, men fördelarna är så stora att vi får acceptera detta, alternativt välja något internationellt språk som inte har överskrivna bokstäver, t ex interlingua, vilket också är ett bra och lättinlärt internationellt språk med ordstammar hämtade från det internationella ordförrådet. Tänk på att i esperanto finns 28 bokstäver och att varje bokstav alltid uttalas på ett och samma sätt. Kan du läsa upp alfabetet med rätt uttal, så kan du uttala alla ord rätt.

Detta reformerade alfabet kommer att göra det enklare att skriva och läsa esperanto.

Ludvig Zamenhof skrev “När vårt språk blivit officiellt accepterat av regeringarna i de viktigaste länderna och dessa regeringar genom en speciell lag tillförsäkrat Esperanto en absolut säker framtid samt användbarhet och ett fullständigt skydd mot varje personlig nyck eller tvist, då skall en auktoritativ kommitté, enhälligt utsedd av nämnda regeringar, ges rätten att en gång för alla införa de ändringar i språkets fundament man önskat, om sådana ändringar kommer att visa sig vara nödvändiga, men fram till denna tidpunkt måste Fundamento de Esperanto förbli absolut oförändrat…”. (De enda tvingande reglerna för esperanto finns i det lilla verket Fundamento de Esperanto.)

När man högt läser alfabetet uttalar man det svenska ljudet å efter varje konsonant, a, bå, cå, cxå, då, e, få, osv.

Esperanto skrivs och uttalas alltid helt regelbundet. Varje bokstav uttalas alltid på ett och samma sätt.

Betoningen av ord ligger alltid på näst sista vokalen: vojo (väg), apud (brevid, intill), historio (historia), ilia (deras).

Vokalerna är halvlånga.
a = a som i varm, kall, ex kara (kära), lampo (lampa).
e = e som i Ellen, Elsa, ex esperanto.
i = i som i bild, ex bildo (tavla)
u = ett o-ljud som i hon, bonde, ex hundo, (hund).

Konsonanterna uttalas som i svenskan, med undantag av följande
c uttalas som ts som i hets, sits, ex biciklo (cykel).
cx uttalas med ett tje-ljud som i utkörd eller eng. church, ex cxefo (chef).
gx uttalas som dj som i eng gentleman, eller eng George, ex gxardeno (trädgård).
hx uttalas som i ch i tyska ach, ex hxemio (kemi). Bokstaven förekommer mycket sällan.
jx uttalas som i franska jour eller eng. pleasure, ex jxournalo (tidning).
sx (sje-ljud) uttas som i svenska usch eller Schweiz, ex sxtono (sten).
z, tonande s som i eng zone, ex vazo (vas).

Nytillskottet av ord till esperanto har f f a två källor. Den ena källan är nationella ord som fått en internationell spridning och den andra källan är esperanto själv.

Innan en ny ordrot eller ordstam accepteras av Lingva Komitato har roten förekommit i såväl tidningar som i annan litteratur samt har börjats användas i dagligt tal.

De största esperanto-ordböckerna innehåller mellan 15 000 och 20 000 rötter, av vilka över 150 000 ord kan bildas.

Det finns mer än 125 fackordböcker inom sammanlagt ett femtiotal specialområden som t ex filosofi, konsthantverk, teknik.

Syster och svägerska

Genom systemet att sätta för- eller efterstavelser till orden kan man lätt bilda ett avsevärt större antal ord. T ex bo- betecknar släktskap genom giftermål. Bror = frato. Syster = fratino. Mor = patrino. Svåger blir då bofrato, svägerska bofratino, svärmor bopatrino o s v

Varför gillar inte alla att esperanto blir EU:s och FN:s enda arbetsspråk?

Innehållsförteckning

Varför bör du lära dig esperanto?

© Hans Malv, 2004