Lite historik
Att lära esperanto
”En femtedel av befolkningen är jämt emot allting.” - Robert Kennedy.
Många EU-politiker är motståndare till esperanto. Jag tror att de ser språket som ett hot mot deras egen välavlönade tillvaro som EU-politiker. Ett beslut om att esperanto skall bli EU:s arbetsspråk skulle medföra att de själva måste lära sig språket och det har de ej tid eller lust med. Om de ej lär sig språket så riskerar de att bli ersatta av andra från hemlandet. Därför tror jag aldrig att förslaget om esperanto kommer att kunna samla en majoritet i Europaparlamentet. Förslaget måste föras fram i Europeiska rådet eller Ministerrådet, eller samfält, som ett krav från flera av de nuvarande och blivande medlemsstaterna. Jag tror att vi till att börja med skall inrikta oss på EU.
En del tolkar och översättare är motståndare till esperanto. De ser i esperanto ett hot, ett hot om arbetslöshet eller kraftigt försämrad ekonomi. Jag vill här påpeka att för människor med goda språkkunskaper går det mycket snabbt att lära sig esperanto och behovet av esperantolärare kommer att bli mycket stort. Under en flerårig övergångstid kommer det att behövas tolkar och översättare kunniga i esperanto. För övrigt kommer det alltid att behövas språklärare och översättare.
Men de som arbetar som översättare, tolkar och språklärare är ju experter på språk. Bör man inte lyssna på dem? Kan inte de, bättre än andra, se fördelarna av att inom EU och FN använda ett internationellt språk som t ex esperanto? Man skulle tycka det, men erfarenhetsmässigt har experterna ofta varit de hårdaste motståndarna till sådana förändringar som drabbat dem själva. Exemplen är otaliga.
Ett exempel är 0, 1, 2, 3, 4… Det moderna talsystemet, d v s det decimala positionssystemet, som föddes i Indien för 1700 år sedan. När detta räknesystem, via araberna, nådde fram till det medeltida Europa, hur blev då reaktionen? Tog dåtidens matematiker tacksamt emot innovationen? Nej, det gjorde de absolut inte. När man i Europa på den tiden skulle göra beräkningar, använde man sig av komplicerade operationer med räknebräden och det krävdes universitetsutbildning för att behärska multiplikation. Motståndet mot det nya systemet var länge kompakt ty konsten att räkna var förbehållen en liten elit och tanken på att folket skulle få tillgång till denna ädla konst sågs som något mycket hotfullt. Vi vet alla vilken sida som vann. Denna seger var inte bara en seger för matematiken utan även, i förlängningen, en seger för demokrati och jämlikhet. Än så länge är siffrorna det enda internationella språk vi har. Läs mera om detta i Georges Ifrahs bok Räknekonstens kulturhistoria. Från forntiden till dataåldern, del 2.
Inom esperantorörelsen finns några få motståndare till att esperanto blir ett gemensamt arbetsspråk för EU och FN. Vill de att esperanto skall vara en liten utvald grupps hemliga språk?
Sedan har vi de som är rädda för allt nytt och utländskt. Men överlag så tror jag att de kommer anamma esperanto så snart de inser fördelarna. Det är rätt att slå vakt om sitt eget språk och sin egen kultur men detta hindrar inte förståelsen av att andra vill bevara sitt språk och sin kultur. Vi har alla vår historia som vi skall vårda och ära.
Många känner sig trygga i sitt hörn av världen, trygga bakom språkbarriärerna. Kanske är de rädda för att landet skall översvämmas av flyktingar och invandrare. Detta är två olika frågor. Antingen vi väljer esperanto eller inte så avgörs ett lands flykting- och invandringspolitik av dem som har makten i landet och inte av flyktingarna själva. I en värld där många kan esperanto så kommer många av orsakerna till världens flyktingproblem att minska eller försvinna.
Exportinriktade företag i den engelsktalande världen har konkurrensfördelar av engelska språkets dominans. Många av dessa företag kommer på alla sätt att motarbeta esperanto. Detta är dock dumt och f f a kortsiktigt, ty på sikt kommer esperanto att gynna världshandeln och utbytet av idéer länder emellan. Det kommer alla att tjäna på, både fattiga och rika. Världsekonomin är inte som en tårta där det blir mindre kvar till de andra om någon tar en större bit. Alla kan få större bitar.
I en del totalitära stater kommer esperanto att, förgäves, motarbetas ty med ett lättinlärt gemensamt internationellt språk så kommer det bli mycket svårare för regeringarna att föra folket bakom ljuset, som de nu, i skydd av språkbarriärer kan göra.
Via det nya internationella språket kommer idéer om respekt för den lilla människan, idéer om yttrandefrihet, demokrati, religionsfrihet, kvinnans likaberättigande, sexuella minoriteters självklara rättigheter, ekonomisk frihet, korruptionens destruktivitet, miljövård och innehållet i Förenta Nationernas Deklaration om de mänskliga rättigheterna och att nå ut i världen och på sikt ge en tryggare värld, en värld med mindre lidande.
Via esperanto kommer alla att kunna ta del av världens vetande och världens ekonomiska och politiska debatt. Desto mer välinformerad en person är desto mindre är risken att han blir fanatiker. Ingen regim kommer att kunna förhindra att en del vetgiriga medborgare på egen hand lär sig esperanto, kanske via radiokurser från andra länder eller genom insmugglade läroböcker, ty så lätt är esperanto. Språkkunskaper banar väg för demokrati. I mänsklighetens historia har det aldrig hänt att två demokratier varit krig med varandra.
Varför förbjöd år 1937 både Stalin och Hitler esperanto? Blev de rädda?
Hatets och enväldets apostlar, de som skyr den fria debatten, de som vill att folket okritiskt skall acceptera deras förkunnelse, de är emot esperanto.
En given, och farlig, motståndare till esperanto är de internationella brottssyndikaten. Se ovan under rubriken: Språk en trygghetsfråga.
En del motarbetar esperanto därför att de anser att det finns ett ännu bättre internationellt språk. En del förespråkar interlingua, andra volapük, andra ido, andra novial, andra occidental, andra Ling och åter andra latin, för att inte tala om alla de som anser att enbart engelska, tyska, franska eller spanska vore det lämpligaste språket.
Naturligtvis bör ansvariga inom EU förutsättningslöst granska de olika alternativen.
Lite historik |
Innehållsförteckning | Att lära esperanto |