Engelska
Vad är esperanto?
Professor Jan Svartvik skriver i sin bok Engelska - öspråk, världsspråk, trendspråk, ”I flera svenska gymnasier förekommer det nu ’bilingual undervisning’, d v s undervisningen bedrivs på engelska – inte enbart under engelsklektionerna utan även i andra ämnen som fysik, matematik och historia. Tanken är förvisso god: att låta eleverna använda engelskan som ett funktionellt verktyg och kunna bli tvåspråkiga ’på riktigt’. Men en generell undervisning på engelska med elever som har svenska som modersmål kan också få negativa effekter…
Att bruka engelska som klassrumsspråk på t ex fysiklektioner leder oftast till en mindre nyanserad språkbehandling och därmed en ytligare behandling av ämnet som studeras. Studenter med engelska som modersmål som deltar i kurser givna på engelska av svenska universitetslärare klagar ofta på lärarnas torftiga språk som sänker undervisningsnivån och gör kurserna andefattiga…
Användning av engelska som undervisningsspråk förutsätter att ämnesläraren har mycket god kompetens i engelska. Resultatet från en studie i den svenska gymnasieskolan visade att lärarna brast i språkkunskaper och gav inga tydliga signaler om fördelar med engelska som undervisningsspråk…
Ute i näringslivet finns det en parallell till gymnasielärarnas situation. I styrelserna för svenska internationella företag är det önskvärt att ta in framstående utländska industrimän med bred internationell kompetens, men det innebär normalt att samtalen i styrelserna sker på engelska. Detta skapar problem: dels för de svenska ledamöterna som måste tala engelska i stället för svenska, dels för de utländska ledamöter som inte har engelska som sitt modersmål och måste tala engelska fast även de givetvis skulle ha föredragit att använda sitt eget språk – italienska, japanska, tyska osv. Resultatet är att ingen känner sig riktigt ´hemma´ i diskussionen. En svensk industriledare säger: ´Vi tror att vi talar engelska väldigt bra i Sverige. Men det blir inte samma densitet i diskussionerna om man talar engelska på styrelsemötet….
Svensken i gemen förlitar sig på engelska i alla sammanhang. Denna inställning är tyvärr orealistisk. I stora delar av världen fungerar engelska inte särskilt bra. Vad som följer med denna fixering vid engelskan som kontaktspråk är också att den västerländska kultursfären med angloamerikansk slagsida blir starkt dominerande i mottagarländerna. Speciellt i Frankrike varnar ledande politiker för en utveckling mot en enspråkig värld där engelskan tar över och nästan all kulturell kreativitet och mångfald går förlorad… Många språkvårdare är till och med oroliga för att svenskan kommer att försvinna…”.
I februarinumret år 2005 av tidningen Chef hävdar Colin Moon, som länge utbildat chefer i internationell och interkulturell kommunikation, att bristande kunskaper i engelska är ett problem bland svenska chefer. ”Det är en sak att konversera på turistengelska, en helt annan att behärska affärsengelska.”
Lovisa Alvtörn, student vid institutionen för nordiska språk vid Lunds universitet visade år 2001 i en C-uppsats att svenska elever som fått sin undervisning på engelska, blivit sämre i att skriva svenska.
I Sverige är massmedia och nöjesindustri helt koncentrerade på vad som händer i den engelsktalande världen. Modern musik eller litteratur som ej är producerad i Sverige eller den engelsktalande världen, får knappast en chans att visa vad den går för. Alla tv-serier, som inte är svenska, är från USA och England. Varför?
Engelska |
Innehållsförteckning | Vad är esperanto? |
© Hans Malv, 2004