Språk är svårt
Engelskan och dess ökade inflytande i Sverige
Det finns en rad varianter av engelska språket, varianter med sina egna ord, sitt eget uttal, och vad gäller många ord, sin egen stavning. Man talar och stavar engelska språket olika i USA, Australien, Belize, Canada, England, Filipinerna, Hongkong, Indien, Indonesien, Irland, Jamaica, Karibien, Malaysia, Nya Zeeland, Singapore, Sydafrika, Trinidad och Tobago samt Zimbabwe. Många lokala engelska varianter är svår- eller obegripliga för vanliga engelsmän. Sådana varianter finns även i England och USA. I många engelsktalande länder vill man, av nationalistiska skäl, ha sin egen variant av engelska.
I Sverige, liksom i många andra länder, får vi i skolorna huvudsakligen lära oss det uttal som kallas Received Pronunciation (RP). Det kallas även Oxford English, the Queen’s English eller BBC English. Denna form av engelska talas bara av 3 – 5% av Englands befolkning. Det finns dessutom olika varianter av RP. Vanligare varianter av engelska på de Brittiska öarna är cockney, Estuary English, engelskan i Wales, nordengelskan, irländsk engelska samt skotska varianter.
I USA kan man tala om åtminstone tre dialekter, Eastern som talas i nordöstra delarna med New England och staden New York, Southern som talas från Virginia till Texas och staterna söder om denna linje samt General American som talas i resten av landet.
Engelska, detta svårstavade språk, fullt av grammatikaliska oregelbundenheter och undantag. Hur många av dem som inte har engelskan som modersmål kan uttrycka sig så bra i tal och skrift på engelska att de kan diskutera ex vis politiska, fackliga och känslomässiga frågor? Högst några % - de mycket språkbegåvade. Hur många kan följa med och förstå när USA:s president talar? Inte många. Något som bidrar till att göra engelskan svår är den hastighet med vilket det förändras samtidigt som det blir alltmer vanligt att engelskspråkiga skribenter använder sig av slanguttryck, även i politiska och tekniska texter.
Det är inte alltid lätt att veta hur man skall uttala engelska ord. Så t ex kan bokstavssammansättningen -ough, uttalas på sju olika sätt. Jämför uttalen av orden though, tough, through, plough, cough, ought och hiccough.
Engelskan stavas i stort sett som den lät på 1600-talet. Finns det då ingen möjlighet att reformera stavningen? Nej det finns det inte ty ett stavningssystem där ett språkljud motsvaras av en bokstav föreligger inte. Engelskans fem vokalbokstäver och tjugo vokalljud skulle vid en stavningsreform kräva ett helt nytt, utökat alfabet, eller ett helt nytt uttal – båda lika otänkbara. Eftersom uttalet kraftigt varierar runt om i världen så skulle det också vara omöjligt att finna en uttalsvariant som är så allmänt accepterad att den kunde läggas till grund för stavningen. För övrigt finns det inte något överordnat språkligt organ med tillräcklig pondus för att genomföra en allmän stavningsreform.
Den svenske professorn i engelska, Jan Svartvik, ställer i sin ovan nämnda bok frågan ”Vilken engelska är bäst? Han svarar själv: ”det finns två standardvarianter att rekommendera i första hand: den brittiska och den amerikanska… Det som talar för amerikansk engelska är att den talas av fler människor än någon annan engelsk variant och ofta förekommer i amerikanska filmer, etermedier o s v, vilket innebär att den har stor internationell genomslagskraft. Dessutom representerar den dominerande ekonomiska, vetenskapliga och politiska krafter. Den kan också sägas vara socialt neutral eftersom det är fråga om ett relativt klasslöst amerikanskt uttal… ”
Från professor Svartviks bok hämtas vidare: ”Även vid läsningen av ett bra manuskript utan några större grammatiska grodor räcker det med ett par meningar för att inse att det är skrivet av en svensk och att det krävs ganska omfattande ingrepp i texten för att göra manuskriptet acceptabelt i ett internationellt forum…
Svenska forskare skriver allt mer på engelska. Mac Murray pekar på risken med bytet från modersmål till ett enda främmande språk – torftig engelska kan leda till torftig tankeverksamhet: Den engelska som skrivs i vetenskapliga publikationer av personer som inte har engelska som modersmål… är en nyansfattig och entydig engelska… Att svenska forskare i normalfallet skriver en rätt torftig eller rent erbarmlig engelska är lätt att förvissa sig om.”
Vid en undersökning år 2000 fick 111 danska, norska och svenska allmänläkare läsa samma översiktsartikel under tio minuter. Hälften fick läsa den på sitt modersmål och hälften på engelska. Omedelbart efter fick de fylla i ett formulär med frågor om texten. Alla danska, norska och svenska läkare är väl förtrogna med engelska språket genom tidig undervisning i skolan, genom tv och film och dessutom är språken besläktade med engelska. De läser också en stor del av studielitteraturen på engelska och många prenumererar på engelskspråkiga medicinska tidskrifter. Läkarna i denna studie uppgav generellt att de hade en god förståelse av engelska. 42 % uppgav att de varje vecka läste medicinsk information på engelska.
Resultatet blev att de som läst artikeln på sitt modersmål fick signifikant bättre resultat än de som hade läst den på engelska. De som läste artikeln på engelska fick med sig 25% mindre information än de som läst på sitt modersmål. Läkartidningen nr 26 – 27, 2002.
De flesta svenska akademiker jag känner läser, trots mångårig undervisning i engelska, i regel engelsk skönlitteratur i översättning.
Det inte ovanligt att bruksanvisningar enbart finns på engelska. Alla påstår ju att de kan engelska, så varför inte? I realiteten skapar detta stora problem.
”Det är uppenbart att engelskan under de senaste decennierna kommit att bli vetenskapens lingua franca. Det finns flera fördelar med en sådan utveckling. Den främsta är att nästan alla forskare kan ta del av varandras resultat. De vetenskapliga resultaten får därmed en snabbare spridning. Kvalitetskraven för publikationerna blir också mer universella. Men det finns även nackdelar med denna dominans. En är att det är besvärligt för forskare att lära sig ett främmande språk tillräckligt väl för att kunna uttrycka sina resultat på ett kvalificerat sätt. Denna nackdel blir ännu tydligare när det gäller muntliga presentationer på konferenser. Om man bara kan uttrycka sig på ett ytligt och ofullständig sätt, kommer det att verka som om man bara har ytliga och ofullständiga idéer. De som har engelskan som modersmål har ett gratis överläge.” Peter Gärdenfors, professor i kognitionsforskning vid Lunds universitet i Svenska Dagbladet 2001-11-13. (Lingua franca = hjälpspråk som brukas mellan människor med olika språk.)
När svenska genomsnittselever lämnar grundskolan (nioårig obligatorisk skola) har de uppskattningsvis ett aktivt engelskt ordförråd på cirka 1000 ord och ett passivt på cirka 1 500 – 2 000.
Engelska språkets ordförråd är större än något annat språks. Det beror på att ordförrådet är ”dubbelt”, med dels germanska och dels romanska ord (sedan den normandiska erövringen av England på 1 000-talet). Världens största ordbok, Oxford English Dictionary, har 500 000 uppslagsord, men i verkligheten finns det betydligt fler eftersom nya ord hela tiden tillkommer. Engelskans centrala ordförråd omfattar ca 15 000 ord. Kan man dessa så förstår man omkring 95% av alla ord i engelska texter och kan hantera de flesta språksituationer. Om antalet okända ord i en text överstiger 5% har läsaren svårt att ta del av texten med behållning.
Den amerikanske professorn Steven Pinker åberopar i sin mycket intressanta bok i The Language Instinct undersökningar (av William Nagy och Richard Anderson) enligt vilka den genomsnittlige amerikanske avgångseleven från High School (efter sammanlagt 12 års skolgång och i regel vid 18 års ålder) har ett ordförråd på 45 000 ord. Då var inte medräknat olika böjningsformer av ord liksom ej heller namn, utländska ord, akronymer (ord uppbyggda av initialer och som uttalas som vanliga ord, ex NATO, UNESCO) och många ej uppdelbara sammansatta ord. Hade även sådana ord räknats in torde ordförrådet ha legat på omkring 60 000 ord. Detta innebär att eleven från sin första födelsedag och framåt har lärt sig ungefär tio ord om dagen.
Engelska är ett svårt språk även för engelsmännen. En undersökning som Royal Mail (engelska postverket) nyligen gjort visar att stavfel och usel grammatik kostar brittiska företag sex miljarder £ årligen enbart på dåligt skrivna affärsbrev (76 000 000 000 svenska kronor). 31 procent av studiens deltagare sa sig ha sökt en annan affärspartner när alltför många språkmissar synts i kommunikationen.
Språk är svårt |
Innehållsförteckning | Engelskan och dess ökade inflytande i Sverige |
© Hans Malv, 2004