2-2 Språk är svårt

Språk är svårt

Efter 2000 timmars studier i engelska har i regel varken den genomsnittlige japanen eller kinesen tillräckliga kunskaper i språket för att kunna praktiskt använda sig av det och dessutom har de fortfarande svårigheter med uttalet. Erfarenhetsmässigt räcker det med i genomsnitt 250 timmars undervisning i esperanto för asiatiska ungdomar, för att de skall behärska esperanto betydligt bättre, även vad gäller uttalet.

Att höra räcker inte

Det räcker inte med att höra ett språk för att lära sig det. Man uppmanade tidigare döva föräldrar att låta sina barn titta mycket på tv, men detta visade sig inte vara av något värde för deras språkutveckling.

Den svenske professorn i engelska Jan Svartvik skriver i sin 1999 utkomna, intressanta bok Engelska - öspråk, världsspråk, trendspråk , att: ”när vi diskuterar undervisningen i engelska i Sverige kan vi konstatera att den är i stort sett framgångsrik – i varje fall att döma av vad många besökare i vårt land säger: ´Ni svenskar talar så bra engelska´… Men det finns anledning att titta närmare på hur giltig en sådan utsaga verkligen är. Den är förmodligen riktig när det gäller relativt förutsägbara situationer, som att berätta om sitt jobb, sin familj, sina fritidsintressen, om Sverige, samt givetvis speciella turistsituationer som att beskriva vägen till järnvägsstationen för en besökare. Men det gäller knappast i fråga om att delta i ett seriöst meningsutbyte i diskussioner, att skriva insändare till en tidning eller att uppträda i rent professionella sammanhang, som att förhandla i EU om importkvoter för bananer eller undantag från snusrestriktioner. Det är kanske klokt att ta komplimanger med en nypa salt…”.

10 000 verbformer

I modern spanska kan varje verb ha omkring femtio former. Franskan är om möjlig ännu svårare. Tag t ex den franska formläran. Larousse del la conjugaison presenterar över tiotusen verbformer fördelade på 115 konjugationer.

Skolengelskan räcker inte

För den som vill uträtta något i EU-parlamentet eller i FN:s generalförsamling räcker det inte med att göra sig förstådd med hjälp av en tolk. Det krävs att man kan tala övertygande, argumentera, diskutera och väcka känslor. För detta räcker inte enbart skolengelskan utan här krävs ytterligare åratal av studier och träning i engelska. Hur många av våra politiker har hunnit med detta under sin karriär. Dessutom, många av delegaterna i FN behärskar ej engelska. FN har sex officiella arbetsspråk.

Tyvärr är utvecklingen sådan i Sverige att allt färre svenskar lär sig främmande språk. Minskningen är dramatisk och märks både på gymnasiet och i högskolan. På landets högskolor minskar också intresset för studier i främmande språk. Särskilt drabbade är institutionerna i tyska, franska, ryska, kinesiska och arabiska. Intresset för att studera engelska har dock ökat något. I mars 2005 gav Högskoleverket ut utvärderingar av utbildningarna i de tre stora västeuropeiska språken. Dessa rapporter är en nedslående läsning. Rubriker som "Tyskstudenten – snart ett minne blott?" och "Franska – ännu ett språk i kris" talar sitt tydliga språk. Allt färre elever läser franska och tyska i grundskolan och i gymnasiet. Från läsåret 1999/2000 till 2002/2003 mer än halverades antalet gymnasister med betyg i tyska. Studenternas intresse för att läsa franska har minskat med en fjärdedel på nio år. En granskning som Högskoleverket har gjort av högskolornas grund- och forskarutbildning i engelska visar att många nybörjarstudenter har svårigheter med den skriftliga framställningen. Sämre förkunskaper har särskilt noterats bland dem som studerar till lärare. Det är oroväckande, anser Högskoleverket, eftersom det är de som ska undervisa nya generationer i engelska. Se http://www.hsv.se/