Språk, en trygghetsfråga
Språk är svårt
31 juli, 2003, publicerades en OECD-rapport i vilken framhölls att EU-länderna måste satsa på omfattande strukturreformer för att understödja en ekonomisk återhämtning. Enligt EU:s Lissabonagenda, som antogs vid ett extra toppmöte i den portugisiska huvudstaden i mars 2000, skall "EU till år 2010 bli världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi, med möjlighet till hållbar ekonomisk tillväxt med fler och bättre arbetstillfällen och en högre grad av social sammanhållning." I april 2005 har dock ännu inte mycket hänt. Tillväxtgapet mellan t ex EU och USA har ökat, inte minskat och målet med 70% sysselsättning verkar mycket avlägset. Den genomsnittliga årliga tillväxten i BNP mellan 1992 och 2002 uppgick till 1,9% i euro-området jämfört med 3,3% i USA. OECD spår att gapet kommer att bli ännu större i framtiden. 1,7% i euro-området , 3,6% i USA och 8,8% i Kina. OECD varnade för att den ambitionen skulle fordra betydligt radikalare grepp än hittills. Min kommentar är att ett verkligt radikalt grepp vore att införa ett gemensamt arbetsspråk. Naturligtvis räcker det inte med detta, här krävs t.ex. en reformering av skattesystemen och en kraftigt utökad satsning på forskning. Först då skulle Unionen ha förutsättningar att kunna bli en stark ekonomiskt integrerad enhet. Då skulle kommunikationsbarriärerna mellan danska, svenska och finska ingenjörer och direktörer försvinna. Även om det skulle dröja några decennier innan EU-organen helt hade gått över till ett gemensamt arbetsspråk, så skulle det gå betydligt fortare inom företagssektorn, detta p g a starkare ekonomiska incitament. Att inom en ekonomisk union ha samma arbetsspråk är mycket viktigare än att ha en gemensam valuta, även om detta också är viktigt. Käre politiker, du har ett ansvar för allas vår ekonomi. Tag det.
Enl en rapport från Svenska Nutek (Närings- och teknikutvecklingsverket) kommer Sverige år 2010 att ha ett överskott på 717 000 lågutbildade personer, medan det kommer att föreligga en brist på 390 000 högutbildade. Nuteks forskare slår fast att det svenska utbildningssystemet måste ändras, och det omedelbart. Antalet studieplatser måste utökas mycket kraftigt vid universitet och högskolor, undervisningsskyldigheten för professorer utökas och utbildningskvaliteten ökas med hjälp av utländska gästföreläsare. Alla arbetslösa skall erbjudas omskolning och vidareutbildning. Alternativet till utbildning är arbetslöshet slår forskarna fast och de säger att lågutbildade kan i bästa fall få ströjobb i jourbutiker, mackar, grillbarer och liknande. Det sägs vidare i rapporten, som kom ut 1996 men som fortfarande äger giltighet, att forskningsintensiva företag kommer att fly landet för att hitta kompetent arbetskraft och att den enda chansen att rädda Sverige från total ekonomisk kollaps är att omedelbart förändra utbildningssystemet.
H G Wells sade att den mänskliga historien blir mer och mer en tävlan mellan utbildning och katastrof.
USA, en federation av 50 stater, är världens ledande industriland. Kraftigt bidragande till detta är att man inom alla 50 staterna förstår samma språk och att landets språk blivit det dominerande internationella språket vad gäller såväl internationella politiska relationer som affärsverksamhet, teknik och forskning.
En amerikan behöver inte ägna åratal av sina ungdomsår till att lära sig främmande språk, även om han vill bli forskare eller ingenjör. Varför skulle han det? Det måste däremot de som inte har engelska som modersmål. Detta medför ett stort handicap gentemot de engelsktalande som inte behöver ”ödsla tid” på språkstudier. Ändå kommer de icke engelsktalande inte att förstå allt när de som yrkesverksamma läser facklitteratur eller åker på internationella kongresser, där språket är engelska.
Detta språkliga handikapp kommer, hur många år vi än tvingar våra ungdomar att läsa språk, inte bara att bestå utan t o m öka. Detta p g a av en accelererande teknisk utveckling i en alltmer komplicerad värld. Flera av de år våra ungdomar tvingas läsa främmande språk skulle de i stället kunna ägna åt t ex yrkesutbildning, historia, nationalekonomi, litteratur, matematik eller arbete. För kommande generationer kommer språkkunskaper att bli alltmer viktiga. Men kommande generationer kommer att ha samma begränsade hjärnor som vi har. Hur skall de klara kravet på ökade språkkunskaper? Jo, om våra politiker vill så kan problemet lösas på ett galant sätt. Det finns nämligen ett internationellt språk som är mycket lättinlärt. Om EU:s politiker skulle göra detta språk till EU:s arbetsspråk så skulle detta språk snart bli FN:s och världens gemensamma språk för internationell kommunikation och vetenskap.
Den sannolikt viktigaste förklaringen till skillnader i ekonomisk tillväxt mellan olika länder, med likartade politiska system, är graden av kunskapsnivå, d v s utbildning hos folken. Detta innebär att om ungdomen i ett land måste använda sammanlagt två år av sin skolgång till att lära sig engelska innan de kan gå ut i arbetslivet, så kommer de länder, där ungdomen har engelska som modersmål, att få en betydligt bättre ekonomisk utveckling.
Det finns naturligtvis även andra faktorer som är viktiga för ekonomisk tillväxt som t ex frihet från korruption, en god infrastruktur, stabila spelregler för marknaden, en hög investeringsnivå och kostnadsläget i förhållande till konkurrentländerna.
Antingen vi vill eller ej så måste vi acceptera att det inte längre finns några rent nationella ekonomier och att vi går emot en alltmer integrerad global ekonomi. Handel länder emellan kräver kommunikation mellan säljare och köpare som i sin tur kräver ett språk som bägge parter förstår så bra att det inte uppstår några missförstånd. Hur många affärsuppgörelser har ej gjorts upp mellan t ex svenskar som talat dålig engelska och japaner som talat lika bristfällig engelska? Enligt den internationellt arbetande advokatfirman Baker McKenzie, som har kontor i 35 olika länder, är missförstånd sannolikt den största anledningen till misslyckade internationella affärer.
Språksvårigheter försvårar handeln mellan världens länder och att översätta kostar mycket pengar. Kostnader som i slutändan världens hushåll måste betala. Språkförbistringen kostar årligen världens människor många miljarder kronor. Vill du göra någonting åt detta?
Fattiga länder skall inte behöva göra dåliga internationella affärer p g a bristande språkkompetens.
Om världens skolungdom får lära sig esperanto i stället för att under flera år plugga ett eller flera språk som de flesta av dem i aldrig kommer att lära sig behärska, så kommer det att bli tid över till att lära in andra, för ländernas ekonomi viktigare ämnen och yrkesrelaterade färdigheter, vilket kommer att medföra en höjning av den allmänna bildningsnivån och levnadsstandarden. Det kommer också att bli tid över för studier av det egna språket och historia.
Studier visar att handel och investeringar är ökade mellan områden som har ett gemensamt språk. Visserligen skall esperanto ej ersätta något lands modersmål, tvärtom, ett av syftena med esperanto är att det skall medverka till bevarandet av de olika språken, men, i ett framtida EU eller en framtida värld, där alla eller de flesta behärskar två språk, sitt eget och esperanto, där kommer det inte längre att finnas några språkbarriärer. Detta kommer otvivelaktigt att gynna handel, investeringar och välstånd.
Om alla jordens folk fritt kan kommunicera med varandra, så bäddar detta för ett givande och tagande av idéer och tankar och en internationell solidaritet vilken bara de styrande i ofria stater, har anledning att frukta. Naturligtvis kommer invånarna i dessa länder ej att få lära sig alla fria folks gemensamma internationella språk, inte under de första åren, men inget land kan klara sig utan internationell kommunikation. Esperanto är för övrigt så pass lätt att nyhetstörstande människor kommer att lära sig detta antingen de får eller ej.
En mer allmän användning av esperanto kommer att ge en snabbare spridning av nya kunskaper, och nya tekniker kommer snabbare att assimileras. Det befrämjar studier och vetenskap om studenter och vetenskapsmän kan hämta information från mer än det egna språkområdet. En stor del av dagens vetenskapsmän behärskar enbart sitt eget modersmål, vare sig detta är franska, engelska, kinesiska, ryska eller spanska.
Kan vi alla fritt kommunicera med varandra på ett neutralt internationellt språk så kommer vi alla att få det bättre. Det är däremot ej bra att ett nationellt språk också blir det enda internationella språket ty då får vi en form av språklig imperialism som kommer att utrota många nationella språk och som kommer att medföra en global kulturell nivellering, vilken i sin tur kommer att utlösa nationella missnöjesyttringar och politisk oro runt om i världen.
Om EU väljer esperanto till officiellt språk så kommer detta att betyda oerhört mycket för alla fattiga länder eftersom deras skolungdomar kommer att lära sig esperanto mycket snabbare och billigare än något annat språk. Något som bl a kommer att befrämja en global spridning av nya välståndshöjande tekniker. För att en ny teknik skall vinna insteg i ett land räcker det inte med att en handfull ingenjörer i huvudstaden har kunskap om den nya tekniken.
Många bildade afrikaner stöder esperanto och menar att endast esperanto kan förlösa dem från de gamla kolonialmakternas språktvång och bana vägen för jämlika kontakter med andra länder. I Afrika talas tjugo gånger så många språk som i Europa (c:a 2000 resp c:a 100) trots att det finns ungefär lika många människor i de två världsdelarna. Att införa esperanto kommer att bli en gest av goodwill och solidaritet mot fattiga länder runt om i världen. Fattiga länder har inte råd låta elever läsa engelska i flera år, och dessutom till knappast någon nytta. Esperanto som internationellt språk skulle medföra ökade internationella kontakter, inte minst de fattigare länderna emellan. Så har t ex de olika afrikanska länderna inte kunnat enas om något gemensamt språk för kontakten dem emellan.
Om vi kan enas om ett lättinlärt gemensamt internationellt språk så kommer detta att vara av oerhörd betydelse för folkhälsan i alla länder. Även i vårt land.
Låt mig förklara.
Ett sådant språk kommer att befrämja att kunskapen om de mänskliga rättigheterna (enligt FN) sprids till alla länder. När de mänskliga rättigheterna respekteras i ett samhälle så kommer detta att befrämja befolknings hälsostatus. Det är nämligen så att alla de mänskliga rättigheterna måste vara tillgodosedda för att välbefinnande och god hälsa skall kunna föreligga. Rätten till hälsa kan inte tillämpas isolerat.
Ett gemensamt internationellt språk kommer att gynna en snabb spridning av ny medicinsk teknologi till alla världens länder och gynna och förbilliga utbildningen och vidareutbildningen av läkare, sjuksköterskor och annan medicinsk personal.
Ett gemensamt internationellt språk kommer att gynna alla länders ekonomiska utveckling. Se ovan. Ekonomi och social utveckling är viktiga hälsobestämmande faktorer. Men här råder ett växelspel. En effektiv hälso- och sjukvård befrämjar ett lands ekonomi. När ett lands ekonomi förbättras får det möjligheter att bygga upp en fungerade infrastruktur, vilken i sig kraftigt befrämjar hälsotillståndet hos befolkningen vilket i sin tur befrämjar ekonomin o s v.
Med infrastruktur menas fungerande skolor, vägar, järnvägar, flygplatser, hamnar, kraftverk, eldistribution, vatten- och avloppssystem, bortforslande av sopor, teleförbindelser o s v.
Språk, en trygghetsfråga |
Innehållsförteckning | Språk är svårt |
© Hans Malv, 2004