2-2 Språk, en trygghetsfråga

Språk, en trygghetsfråga

Världen behöver ett allmänt accepterat internationellt språk. Om vi inom EU beslutar oss för ett lättinlärt sådant så kommer den övriga världen också att anamma detta, p g a EU:s stora internationella betydelse och det engelska språkets olika inneboende svårigheter, som t ex en rad olika uttalsvarianter. Enighet ger styrka. Det finns mängder av exempel på varför världen behöver ett gemensamt internationellt språk. Några exempel:

1994 sjönk bil och passagerarfärjan Estonia i Östersjön varvid 859 människor omkom. Den svenska Styrelsen för psykologiskt försvar, SPF, kunde efter katastrofen peka på omfattande brister med åtföljande faromoment vad gäller kommunikationen vid räddningsarbetet, något som också försvårade räddningsarbetet. Räddningsarbetet leddes nämligen på tre språk, engelska, finska och svenska. Språkförbistringen var t ex stor mellan de svenska och finländska helikopterförarna vilket även kom att innebära fara för helikopterbesättningarna. SPF:s intervjuer med helikopterförarna avslöjade att de inte fullt ut klarade av att kommunicera på engelska och när samtalen fördes på finska så förstod inte de svenska förarna. Detta är ytterligare ett argument för esperanto. Det förstår säkert du men frågan är om våra politiker någonsin kommer att förstå detta, eller agera som om de förstod det. Det är därför vi vanliga måste agera i denna fråga och kräva att våra politiker handlar. Nästa gång kan det vara dig det gäller.

Åtskilliga incidenter har inträffat utanför Sveriges kuster, som t ex fartygskollisioner, p g a bristande kunskaper i engelska hos befälet på de främmande fartygen.

P g a upprepade incidenter, som t ex kollisioner, i samband med byggandet av Öresundsbron, tvingades den danska Sjöbevakningen att anställa en rysktalande tolk.

I mars 2001 inträffade en tågolycka som krävde åtta människors liv. Olyckan inträffade på gränsen mellan Belgiens två språkzoner, den franska och den flamländska. En varning från en fransktalande distriktschef i Wavre fyra minuter före olyckan förstods ej av hans flamländske kollega i Leuven. Detta enl den flamländska tidningen De Morgen.

2002 hölls terrorövningen Euratox i Frankrike med över 2 000 deltagande från sex olika EU-länder. Naturligtvis blev det stora samverkansproblem p g a de deltagande talade olika språk.

I en allt mer rörlig värld kommer antalet katastrofer med internationell anknytning att öka. Att kräva att räddningspersonal i psykiskt pressande situationer skall kunna kommunicera på det svårinlärda språket engelska är ej realistiskt. Kommer EU:s politiker att ta sitt ansvar i denna fråga? Nej, naturligtvis inte – om inte Du kräver att de gör det.

Liv eller död

EU har börjat sätta upp en krishanteringsstyrka på 60 000 man. Styrkan ska användas till humanitära, fredsbevarande och fredsframtvingande insatser utanför EU:s gränser. Bör inte alla i en insatsstyrka bra kunna kommunicera på ett och samma språk? I extraordinära situationer räcker inte skolengelskan och tid att slå i ordböcker lär inte finnas. Det kan gälla liv eller död och Europas säkerhet. Vid tidigare samövningar, av olika art, har arbetet försvårats p g a språkproblem.

Chefen för Svenska Rikskriminalens Underrättelsetjänst, Christer Ekberg, uppger att den internationella brottsligheten hela tiden flyttar fram sina positioner inom EU och att samarbetet inom EU för att bekämpa brottsligheten bl a försvåras av språkbarriärer, enl Sydsvenska Dagbladet 2003 05 23. En övergång till esperanto kommer att försvåra arbetet för de internationella brottssyndikaten. Brottsligheten drabbar oss alla. Är detta ett argument för våra politiker att eliminera språkbarriärerna? Nej, det finns det väl ingen som tror.