Varför är modersmålet viktigt?

Det sker en språklig engelsk kolonisation av världen. Det är inget fel med politiska, kulturella och tekniska influenser utifrån, tvärtom, de berikar. Men p g a en accelererande engelskspråkig påverkan har engelskan blivit ett hot mot vårt svenska språk och vår svenska kultur. Flera svenska språkvetenskapare tror att redan om ett par generationer kommer engelska språket att vara det dominerande språket i Sverige. Och då kommer det inte bara att vara språket som är dominerande utan även dess kultur.

Tusentals språk kommer att försvinna

Det är en realitet, enl språkforskarna, att tusentals språk kommer att försvinna under de närmaste hundra åren.

Det är bekymmersamt att man i Sverige i olika sammanhang slutat att använda svenska till förmån för engelska. Engelska har under de senaste decennierna i ökande utsträckning tagit över inom forskning och högre utbildning, speciellt inom naturvetenskap, medicin och teknik.

Domänförluster

Genom engelskans utbredning har man i Sverige börjat varna för språkliga ”domänförluster”, varmed menas att hela områden inom vetenskap och kultur mer eller mindre går förlorade.

Vad gäller de medicinska vetenskaperna, så finns det finns oroande varningssignaler som

Akademiska avhandlingar skrivs över huvud taget i allt större utsträckning på engelska. För avhandlingar på svenska är en engelsk sammanfattning obligatorisk men för avhandlingar på engelska krävs ingen sammanfattning på svenska.

Språk kan dö

Hur går det till när ett språk tynar bort och dör? När man slutar att använda ett språk inom ett verksamhetsområde upphör språket att utvecklas som kommunikationsmedel inom detta fält. Exempelvis skapas inga termer för nya företeelser. Använder vi inte svenska inom t ex medicinsk forskning kommer det så småningom bli svårt att tala och skriva på svenska om de senaste landvinningarna, även i de fall då det av olika skäl är lämpligt att göra så. Det har då skett en domänförlust – svenskan har upphört att vara ett brukbart språk för att beskriva delar av den medicinska kunskapen. Går utvecklingen vidare, t ex så att medicinstudenter undervisas helt på engelska, kan hela området gå förlorat för svenskan.

Svenska språknämnden oroas över att hela ”domäner” kan komma att helt tömmas på brukbar svenska: I bank-, finans-, data- och IT-världen saknas ofta svenska ord och uttryck liksom inom den allt mer internationaliserade politiken. Det är inte ovanligt i Sverige att forskning och utbildning bedrivs på engelska.

Inom den politiska domänen har engelskan börjat tränga in alltmer efter EU-inträdet. På många svenska arbetsplatser inom industri och handel är engelska koncernspråk, d v s enda skriftspråk och dominerande talspråk. Svenska förekommer då bara när två svenskar möts över en kaffekopp.

Vad som sker är en försvagning av svenskan som samhällsbärande språk.

English native speaker

Jag läste om en man som i belgiska tidningar hade samlat ihop 500 olika platsannonser där det av den sökande krävdes att han/hon var en ”English native speaker”, d v s hade engelska som modersmål. Sådana annonser har också förekommit i andra europeiska länder, bl a Norge.

Domänförluster till engelskan kommer bl a att innebära att stora delar av befolkningen blir utestängda från en demokratisk samhällsdebatt och från värdefull kunskap. Sådana domänförluster skapar svårigheter. T ex blir det svårt att sprida kunskap utanför specialistgrupperna. Detta ger sämre möjlighet till insyn i den vetenskapliga forskningen, vilket bl a försämrar möjligheterna till en nödvändig allmän debatt om skilda frågeställningar. Vill vi att framtidens naturvetare skall vara avstängda med sitt kunnande från t ex miljö- och hälsovårdsdebatten i sitt hemland bara därför att de inte förmår dela med sig av sin kunskap på sitt modersmål.

Gentekniken angår oss alla

Kontakten mellan lekmän och experter kan försvåras om ett svenskt fackspråk inte finns att tillgå. Det är viktigt att vi på svenska kan debattera om såväl genteknik och nationalekonomi. Möjligheten för företagen att dra nytta av nya upptäckter minskar om nya kunskaper inte sprids på svenska och andra språk.

Domänförluster sprider sig lätt vidare i en slags kedjereaktion. Vi ser idag sådana tendenser i Sverige. Undervisning i engelska blir exempelvis allt vanligare på gymnasier och i grundskolor, bl a med hänvisning till att engelskan dominerar inom stora delar av den högre utbildningen. Många högskolor vill ha så mycket som möjligt på engelska redan från början. En rektor för en av våra högskolor sade för några år sedan att han funderade på att låta engelska bli enda undervisningsspråk därför att studenter med invandrarbakgrund skulle få ett jämlikare utgångsläge i förhållande till svenskarna.

Ett språk för hemmabruk

Skulle många områden gå förlorade för svenskan får det stora återverkningar på det svenska samhället. Vi kan hamna i en situation där engelska är språket för offentligheten (skola, arbetsliv, administration m m), medan svenska är språket för hemmabruk och det informella vardagsumgänget. En sådan situation med ett ”högspråk” och ett ”lågspråk” är inte helt ovanlig. Vi finner den bl a i många länder med ett kolonialt förflutet där det gamla kolonialspråket används ex vis inom utbildningssystemet, medan folkflertalets modersmål är ett annat språk. Erfarenheterna från sådana länder manar inte till efterföljd. Tvärtom är de entydigt negativa: Dåliga utbildningsresultat och sociala spänningar.

Du tycker att jag överdriver, men tyvärr, det gör jag inte.

På uppdrag av Nordiska ministerrådet har tio språkforskare undersökt förhållandet mellan engelska och de nordiska språken. Resultatet redovisas i boken ”Engelska språket som hot och tillgång i Norden”, och är skriven av journalisten Renée Höglin utifrån forskarrapporterna. Initiativtagare till projektet är Olle Josephson, chef för Svenska språknämndens sekretariat. Vill det sig illa, säger Josephson, blir engelskan ett utestängande elitspråk, där forskarna forskar på engelska, företag leds på engelska, eliten sätter sina barn i engelskspråkiga skolor, ser på engelskspråkiga tv-kanaler och läser engelskspråkiga tidningar. Språkklyftor blir klassklyftor. Dessutom finns det risk för att de nordiska språken upphör att utvecklas inom en rad områden. På sikt finns det risk att svenskan blir ett språk enbart för privatlivet, för julsånger och riksdagens högtidliga öppnande. Enligt Josephson var det uppsving som på 1700-talet skedde inom svensk naturvetenskap klart kopplat till att man började använda svenska språket inom detta område.

Konkurrera eller dö

Den pågående smygande utarmning av det svenska språket kommer på sikt att medföra en uppdelning mellan de som behärskar engelska och de som inte gör det. Det svenska språket kommer att bli ett hinder. Svenskan kommer då inte längre att fungera som ett eget och rikt gemensamhetsspråk. Detta kommer att utgöra ett hot mot vår demokrati. Den dag man inser detta, då kommer det vara försent att införa esperanto. I stället kommer den enda rimliga åtgärden bli att förbättra den gemensamma skolundervisningen i engelska genom att låta, till att börja med en del, och senare hela skolundervisningen ske på engelska, detta för att vi ej skall hamna på efterkälken i en alltmer internationaliserad och konkurrensbaserad värld. Vad som gäller är ”konkurrera eller dö” och svenskan kommer ej att kunna ta upp konkurrensen med engelskan. Klarar vi oss inte i den hårda konkurrensen på världsmarknaden så kommer vi ej att kunna behålla vårt utvecklade välfärdssystem. Vi kommer inte att klara av den hårda konkurrensen på en alltmer teknikbaserad världsmarknad om inte allt fler obehindrat behärskar engelska.

Att lära sig svenska är ej så viktigt

Jag har hört flera språklärare säga att de mött föräldrar vilka menat att det ej är så viktigt att deras barn lär sig bra svenska, det viktiga är att de lär sig bra engelska. Kanske skulle det i en alltmer engelskspråkig värld vara till fördel för våra barn om hela undervisningen redan i grundskolan skedde på engelska?

Som engelskspråkiga skulle vi med större kraft kunna agera inom EU.

Ett engelsktalande EU tillsammans med USA, Canada, Australien med flera länder skulle marginalisera de flesta andra språk och skulle förhoppningsvis på sikt leda till en engelsktalande värld. Vilket i sig skulle innebära en bättre värld, ty jag tror att en värld där alla människor kan utbyta tankar med varandra, är en bättre värld.

Etniska motsättningar skärps

Ett språkbyte från svenska till engelska skulle, under en lång övergångstid, innebära svåra påfrestningar för det svenska samhället. Klassklyftor och etniska motsättningar skulle skärpas. Med språket organiserar vi kunskaper och erfarenheter. Därför skulle ett språkbyte innebära enorma kunskapsförluster vilket skulle innebära att vi under en lång period fick svårare att hävda oss internationellt.

Svenska forskare måste kunna engelska för att Sverige skall förbli en framstående forskningsnation. Detta står inte i motsatsställning till ambitionen att svenska forskare skall kunna tala och skriva om sina ämnen på svenska. ”Modersmålet är själva drivhjulet I den språkliga och mentala apparaten.” För att nå bästa resultat bör forskare skriva på sitt modersmål och sedan anlita översättare. Man är klyftigast på sitt modersmål. Se Sydsvenska Dagbladet 2003 09 13, där företrädare för Svenska Språknämnden och Svenska Akademien uttalar sig.

Ett språk för invandrare

Sverige har många invandrare. I ett mångspråkigt och mångkulturellt Sverige behövs ett gemensamt språk, och det bör vara svenska. Därför är det viktigt att elever med annat modersmål bereds möjligheter att ordentligt lära sig svenska. I annat fall kommer svenskan att betraktas som ett överhetsspråk och de språkliga minoriteterna kommer att välja engelskan som gemensamt språk. Sådana tendenser har man redan kunnat notera bland minoritetsspråkstalare runt om i Europa.

Till hembygdsmuséet

Självfallet måste engelskan brukas och t o m dominera inom åtskilliga domäner. Internationaliseringen av vetenskap och arbetsliv gör ofta engelska till det enda möjliga arbetsspråket. Problemet uppstår när det inte längre är möjligt att använda svenskan inom en domän, när vi inte länge kan skriva och tala om avancerad datalingvistik, genteknik, familjerätt eller jordbruksekonomi på svenska. Då inträder fördumningen och de sociala klyftorna – ju större desto fler domäner som drabbas. Ett språk som genomlöper riktigt många domänförluster förvisas till sist till familjelivet, ceremonierna och hembygdsmuseet.

Det är idag vi måste välja språk, ty i morgon är det försent. Vi måste veta vad som sker och ta ansvar för vårt eget öde. Ett EU med 24 officiella språk kommer att fungera dåligt. Kostnaderna för tolkar och översättare kommer att bli orimliga och det är helt orealistiskt att tro att det kommer att finns ekonomiska och mänskliga resurser till att översätta alla sammanträden och dokument till alla språk. Ett ja till ett EU med 24 officiella språk är i realiteten ett ja till en värld alltmer dominerad av engelska språket och den engelska kulturen, och ett nej till ett mångkulturellt Europa.


© Hans Malv, 2004