Om kommunikation

Kommunikation världens folk emellan, inte bara politiker emellan, är en fråga om förståelse eller intolerans, fred eller krig, liv eller död, välstånd eller fattigdom.

Vore det inte för språket skulle vi människor inte finnas till, ty då hade vi sedan länge varit utrotade av snabba och starka djur. Om vi ändå funnits till, hade vi då varit människor?

Inget land kan isolera sig utan att drabbas av kulturell, vetenskaplig och materiell tillbakagång. Ju fler av ett litet lands medborgare som kan ett främmande språk, desto större är förutsättningarna för att alla i det landet skall få det bra.

Skratta åt deras skämt

Förståelse för andra folk har en dålig jordmån hos dem som är fångna i sitt eget språk. För att förstå människor med andra språk krävs mycket goda språkkunskaper. För hur skall du kunna förstå om du inte kan samtala med dem, diskutera och skratta åt deras skämt? Ur förståelse växer tolerans och sympati, vilket i sin tur ger en tryggare värld. Dock, för att detta skall fungera bör kommunikationen ske på ett "jämbördigt" och inte påtvingat språk. Är det t ex så i ett land att det finns ett majoritetsspråk och ett minoritetsspråk, och minoriteten inte känner sig respekterad, då uppstår det lätt konflikter, även om alla i minoriteten har fått lära sig majoritetens språk.

Vilka språk bör våra ungdomar lära sig

Att lära sig ett språk är svårt, det tar många år innan man kan det så bra att man obehindrat kan diskutera och skämta på det. Och vilket språk skall man egentligen lära sig? Bäst vore om alla barn och ungdomar i världen, vid sidan av sitt modersmål, fick lära sig ett och samma språk, för då skulle dom förstå varandra.

Många länder har flera inhemska språk. Vilket är viktigast, att kunna tala med de av landsmännen som har ett annat modersmål eller att kunna tala med övriga världen? I t ex Estland, ett land med 1,4 miljoner invånare, har 70% estniska som modersmål och 29% ryska. Estniska är ett finsk-urgiskt språk medan ryskan är ett östslaviskt. Dessutom sönderfaller estniska språket i flera dialekter, framför allt då sydestniska och nordestniska, vilka sinsemellan är tämligen olika. Schweiz har 7,3 miljoner invånare. 4,6 miljoner har tyska, 1,4 miljoner har franska, 500 000 italienska och 35 000 rätoromanska som modersmål.

Skall majoriteten lära sig minoritetens språk?

Vilket språk rekommenderar du invånarna i Schweiz och Estland att, förutom sitt modersmål, i första hand lära sig? Tycker du att minoriteten måste lära sig majoritetens språk, och i så fall, bör majoriteten lära sig minoritetens språk, även om det finns flera stora minoriteter? Har minoriteten tid att lära sig majoritetens språk när de även förväntas lära sig ett eller flera "världsspråk" som engelska, spanska, franska, tyska, kinesiska och ryska? Tvingas minoriteten lära sig majoritetens språk så kan de knappast hinna lära sig något eller några av världsspråken lika bra som de från majoriteten, som ej behöver lära sig minoritetens språk. Hur skall vi lösa detta?

Det finns länder där minoriteten inte ens får undervisning i sitt eget språk. Hur tror du det i längden kommer att gå för deras språk? Jo, det kommer att försvinna och med språket dess kultur, ty språk är också kulturbärare.

Om du fortsätter att läsa så kommer du att inse att det finns en lösning.


© Hans Malv, 2004